Bergvärme - Jämför offerter från lokala installatörer
Fyll i formuläret på mindre än 1 minut för att starta processen
Få upp till 4 offerter här Värmepumpar - Få upp till 4 offerter gratis från ledande leverantörer
Det tar mindre än en minut!
Det tar mindre än en minut!
Dra ner dina uppvärmningskostnader med 80 %
Dra ner dina uppvärmningskostnader med 80 %
Med en modern värmepump kan du spara upp till 80 % jämfört med direktverkande el!
Få upp till 4 skräddarsydda offerter
Få upp till 4 skräddarsydda offerter
Välj den lösning som bäst passar dina behov!
Helt utan förpliktelser!
Helt utan förpliktelser!
Vår tjänst är gratis och du kan när du vill avbryta processen!
Omnämnda i:
Byggahus
Svd
Expressen
A 100% A
Textstorlek
Senast uppdaterad: 11 oktober 2022

Spara 80 % på uppvärmning med bergvärme

Vad är bergvärme?

Bergvärme kommer från solenergi lagrad i berggrunden. I Sverige är detta den vanligaste geoenergin vi har. Bergvärme är väldigt fördelaktigt i Sverige, då stora delar av landet vilar på berg med bra värmeledningsförmåga.

Värmen som utvinns ur berget värmer i sin tur upp vatten som antingen förs ut i radiatorer eller golvvärme för att värma upp ditt hus, eller helt enkelt värmer upp ditt tappvatten. Bergvärme är en säker värmekälla för de flesta hushåll i Sverige, oavsett om du bor i norr eller söder. Med moderna värmepumpar kan du nå väldigt höga besparingar - och du kan dra ner på dina värmekostnader med upp till 80 %!

Om du är ute efter att införskaffa bergvärme till ditt hushåll bör du jämföra priser. Hos oss på GreenMatch kan du beställa upp till 4 offerter från lokala leverantörer - helt kostnadsfritt och utan förpliktelser. På så vis kan du hitta den bästa lösningen för just dig. Fyll bara i formuläret längst upp på sidan för att starta processen!

Hur fungerar bergvärme?

Grundprincipen i alla värmepumpar är att du tar värmeenergin från ett ställe, och för över det till ett annat. Med bergvärme utvinner du värmeenergi från berggrunden för att sedan föra över den till ditt hus och, beroende på din lösning, varmvatten.

1 1: Brinevätska pumpas ner i energibrunnen genom en slang, där vätskan värms upp av den konstanta värmen i vattnet i berggrunden. 2 2: Den uppvärmda brinevätskan matas till en värmeväxlare som för över värmen till ett köldmedium. 3 3: Köldmediet förs vidare till kompressorn som ökar trycket på köldmediet, vilket i sin tur ökar temperaturen på köldmediet ytterligare. 4 4: Köldmediet åker vidare till kondensorn som överför värmen till en vattentank. 5 5: Varmvattnet från tanken går ut till i radiatorerna som värmer huset, och med vissa pumpar värmer den även tappvattnet. 6 6: Vattnet i radiatorerna kyls ner och går tillbaka till tanken. 7 7: Köldmediet kyls ner av det kalla vattnet i tanken. Det minskas sedan i tryck via en expansionsventil, vilket ytterligare kyler ner mediet. 8 8: Köldmediet i sin tur kyler ner brinevätskan, som återigen pumpas ner i marken för att värmas upp.
Bergvärme

 

När du värmer upp huset med bergvärme använder du solenergin som lagras i berggrunden. Med hjälp av värmepumpen används värmeenergin från berggrunden för att effektivt värma upp vatten som går ut i radiatorer eller golvvärme för att värma upp huset. Och, beroende på din lösning, kan den även värma upp ditt kranvatten. Processen ser ut som följande:

  • Först borras ett hål ned i marken, och skapar en energibrunn som oftast är cirka 100-200 meter djup.
  • En kollektorslang läggs i hålet och i denna slang flyter det en vätska, en så kallad brinevätska, som inte fryser. Vätskan pumpas mellan bergvärmepumpen i huset och berggrunden under marken.
  • Syftet med brinevätskan är att den hämtar värmen från berggrunden och när vätskan är varm pumpas den till bergvärmepumpen som via en kompressor utvinner värmen som sedan värmer upp ditt hus och varmvattnet.
  • En bergvärmepump är inte en specifik pump, utan samma värmepump används oavsett om du använder till exempel sjövärme, jordvärme eller bergvärme.

Förklarar hur en värmepump fungerar

 

På en mer teknisk nivå fungerar bergvärmepumpen som följande (se bild ovan): 

  1. När brinevätskan vandrat från berggrunden till bergvärmepumpen värmer den upp ett köldmedium i värmepumpen. Detta köldmedium har en mycket låg kokpunkt, vilket gör att när brinevätskan värmer upp köldmediet i förångaren blir den till gas. 
  2. Köldmediet går sedan från förångaren till kompressorn där trycket på köldmediet ökar ytterligare och därmed blir temperaturen ännu högre. 
  3. Eftersom trycket ökats markant i kompressorn har även kokpunkten ökat, så när köldmediet sedan går till kondensorn har köldmediet gått från gas till flytande form. I kondensorn överförs värmen från köldmediet till husets värmesystem. När väl värmen överförs från köldmediet i kondensorn till husets värmesystem och värmer upp husets rum och vatten, minskar tryck och temperatur på köldmediet. 
  4. Köldmediet går till sist genom en expansionsventil som minskar trycket ännu mer, som gör att temperaturen sjunker och den åter kan göra samma resa.

Vad är SCOP och COP?

Om du har en värmepump med ett SCOP-värde på 5 betyder det att energin värmepumpen producerar är 4 gånger större än det den förbrukar. Så om en värmepump producerar 25 000 kWh per år till ditt hus behöver du bara betala elen för 5 000 kWh. 

SCOP (Seasonal Coefficient of Performance) är ett värde som mäter bergvärmepumpens verkningsgrad. Till skillnad från COP (Coefficient of Performance) visar SCOP verkningsgraden under ett helt år, där även årstidernas väderväxlingar tas i beaktning. 

SCOP effekt in 1kW effekt ut 5kW

Frikyla med bergvärme

Benämningarna på kylning med bergvärme är många; frikyla, komfortkyla, naturkyla, alla används. Det är dock viktigt att veta att om du vill kunna skapa frikyla med din bergvärmepump behövs i de flesta fall en kylmodul.

När det kommer till att kyla huset med bergvärme finns det både passiv och aktiv kyla. Den passiva kylan får du genom att utnyttja den naturliga kylan från energibrunnen, den aktiva kylan får du genom att använda din värmepump. Med hjälp av kompressorn kan du istället för att generera värme, generera kyla. Tänk dock på att den passiva kylan är mer kostnadseffektiv då du inte behöver ha igång bergvärmepumpens kompressor.

Eftersom bergvärmen kräver ett vattenburet distributionssystem kan du också, med hjälp av en fläktkonvektor, kyla huset. Denna fläktkonvektor, eller fläktelement som det också heter, är som ett element med en inbyggd fläkt som sprider kylan ut i ditt hus.

Kyler du med värmepumpen kan det även komma med fördelen att du något värmer upp energibrunnen - vilket kan öka effektiviteten när du väl börjar värma med värmepumpen igen.

För- och nackdelar

Fördelar
  • Stora besparingar
  • Förnybar energi
  • Lång livslängd
  • Underhållsfritt
  • Oberoende av vädret
Nackdelar
  • Stor investeringskostnad
  • Tillstånd och anmälan av värmepump 
  • Kräver borrning & återställning
  • Ingen värme vid strömavbrott 

Fördelar med bergvärme

  • Stora besparingar - även om investeringskostnaden är hög återbetalar sig anläggningen inom cirka 5-8 år eftersom driftskostnaden är så pass låg.  Du kan spara så mycket som 80 % på uppvärmningskostnaderna jämfört med direktverkande el.
  • Förnybar energi - Bergvärme är lagrad solenergi i grundvattnet i berggrunden kan denna energikälla aldrig ta slut.
  • Lång livslängd - en bergvärmepump har en livslängd på cirka 20 - 30 år och behöver därför mycket sällan bytas ut, till skillnad från exempelvis en luft-luftvärmepump.
  • Underhållsfritt - bergvärmepumpen står och går utan att du behöver göra så mycket. Till skillnad från till exempel värme med ved eller pellets. Det kan vara bra att titta till den då och då och se till att allt står rätt till, och kan kräva service med några års mellanrum för så lång livstid som möjligt.
  • Oberoende av vädret - eftersom energin tas från långt ner i marken påverkas inte bergvärme av yttre väderförhållanden på samma sätt som till exempel en luft-luftvärmepump eller en luft-vattenvärmepump.

Nackdelar med bergvärme

  • Stor investeringskostnad - Eftersom en bergvärmepump och borrning är dyrt drar kostnaden snabbt iväg.
  • Tillståndsansökan.Tillstånd och anmälan av värmepump - Eftersom du måste borra djupt ned i berggrunden, och kollektorslangen innehåller etanol, måste du ansöka om tillstånd innan du börjar. Det tar både tid och kostar pengar.
  • Kräver borrning & återställning - För att kunna utnyttja solenergin i grundvattnet nere i berggrunden måste det borras ett cirka 100-200 meter djupt hål på din tomt. Till skillnad från till exempel en luftvattenvärmepump där du helt enkelt slipper detta.
  • Ingen värme vid strömavbrott - Eftersom värmepumpen går på el kan det bli kallt om du får strömavbrott under en längre tid. Du kan införskaffa en pelletspanna eller kamin som komplement om du vet att ditt hus drabbas av strömavbrott då och då.

    Det kan därför vara en god idé med en kamin eller liknande som kan hålla huset varmt vid eventuellt elavbrott. Till skillnaden från olje, ved och pelletspannor har en värmepump ingen möjlighet att värma upp huset när elen går. Nu har Sverige ett stabilt kraftnät, med få strömavbrott som ofta är kortvariga, vilket gör chansen liten. Men det kan vara en bra idé att ha någon sorts säkerhetsåtgärd.

 

För vem passar bergvärme?

Ett stort och ett litet hus.

Normal eller hög energiförbrukning  - Från 15 000 kWh

Radiatorer och golvvärme

Passar bäst för dig med vattenburet värmesystem som golvvärme eller radiatorer.

Hela Sverige

Passar i hela Sverige - men kräver inte allt för långt till berggrunden. Och rätt sorts berggrund.

Bergvärme kostar normalt runt 110 000 - 160 000 kronor, men kan bli dyrare för stora hus. På grund av den något högra installationskostnaden passar det bäst för dig med lite högre värmebehov. Helst ska du redan ha ett vattenburet värmesystem, då du behöver det för bergvärme. Du kan självklart installera det som en del av renoveringen. Men kostnaden blir då högre, och kan sänka lönsamheten jämför med om du redan har vattenburet värmesystem. 

Det passar i hela Sverige, men ses oftare i norra Sverige nu för tiden, då det är det systemet som bäst klarar av riktigt kallt väder. Och tack var lägre investeringskostnader har till exempel luft-vattenvärmepumpar blivit ett populärt alternativ i södra Sverige. Även om bergvärme kostar mer än andra värmepumpar - betalar det oftast ändå av sig relativt snabbt, och kan bli en väldigt lönsam investering.

Är bergvärme inte rätt alternativ för dig? Det finns flera andra gröna alternativ

 

Luft-vattenvärmepump ikon.

Luft-vattenvärmepump är en något billigare lösning. Det passar bäst för dig med energiförbrukning upp till 25 000 kWh. Och passar inte lika bra i norra Sverige då den på väldigt kalla dagar, när du behöver den som mest, har sämre effektivitet.

luft-luftvärmepump ikon.

Luftvärmepumpar kräver inget vattenburet värmesystem. Det kan inte ge lika mycket värme, och bör bara ses som en kompletterande värmekälla. Det passar främst mindre hus, som stugor, i södra Sverige med öppen planlösning. En fördel är att de ofta har kyla inbyggt vilket är perfekt på varma sommardagar.

Jordvärme ikon.

Jordvärme kan vara ett något billigare alternativ. Men det kräver en stor tomt för att få ut nog energi. Kom ihåg att räkna på återställningen av tomten som del av priset för jordvärme!

Solceller ikon.

Solceller för att producera din egen elektricitet. Att använda solfångare för varmvatten är väldigt vanligt i södra europa - men tyvärr inte något som är särskilt lönsamt i Sverige.

 

När du är redo att installera bergvärme - ta in och jämför offerter! 

När du är redo att installera bergvärme är nästa steg att se över dina förutsättningar - och ta in offerter. Energimyndigheten rekommenderar att du tar in offerter från minst 3 olika företag. Se till att när du jämför offerter - du jämför offerter där samma saker ingår. Till exempel om bortforsling av existerande system finns eller hur stor värmepump det handlar om.

Vi på GreenMatch hjälper dig gärna med det här - genom att fyll i vårt formulär hjälper vi dig komma i kontakt med flera företag som tillsammans med dig kommer fram med skräddarsydda offerter och lösningar baserade på just dina unika behov. Det finns flera fördelar med GreenMatch:

  • Få upp till 4 skräddarsydda offerter - Fyll i vårt formulär för att starta processen.
  • Spara tid - du slipper leta runt bland alla leverantörer själv.
  • Helt utan förpliktelser - du kan när du vill välja att avsluta processen.
Beställ offerter på bergvärme

Fyll i formuläret på bara en 1 minut

Vanliga frågor om bergvärme

Vad kostar bergvärme

Kostnaden för att installera bergvärme brukar ligga på runt 110 000 kronor till 160 000 kronor. Det är dock beroende på en hel del variabler - och kan skilja sig mycket beroende på bland annat hur stort hus du har, vart i landet du bor, hur långt ner det är till berggrunden och vilket sorts berg det är.

Fördelat på bergvärmepumpen, borrningen, foderrör, kollektorslang, ditt nuvarande värmesystem, och om du måsteforsla bort existerande system samt arbetskostnad. Läs mer om kostnaden för bergvärme här.

Finns det bidrag för bergvärme?

Ja! Du spara 10,5 % av totala kostnaden genom att använda dig av ROT-avdraget när du installerar bergvärme. Då ROT-avdraget gäller arbetskostnad, och för att underlätta för dig som konsument, har SKVP tillsammans skatteverket rekommenderar ett schablonavdrag för arbetskostnaden på 35 % av totala priset. Och med rotavdraget på 30 % landar vi då i praktiken med ett avdrag på 10,5 %.

Detta gäller i de absolut flesta fall för dig som gör en totalentreprenad - men det kan vara annat som gäller i fall där arbetsfördelningen är drastiskt annorlunda. Läs mer på SKVPs hemsida.

Hur lång livslängd har bergvärme?

Bergvärmepumpen har en livslängd på 15-20 år. Det kan krävas service och underhåll för att den ska hålla så länge. I vissa fall kan du behöva reparera pumpen, men beroende på hur stort arbetet är att reparera - kan det vara värt att tänka på en ny pump istället. Detta då utveckling går väldigt långt på 10-20 år, och att köpa nu pump kan bli mer värt det i längden.

Du brukar normalt räkna med 100 år för borrhålet. Och går alltså att använda över flera bergvärmepumpar med samma borrhål.

Djupet på borrhålet kan dock göra den olämplig i framtiden. Skulle du behöva ta ut mer energi från berget i framtiden, är det inte säkert att borrhålet räcker till.

Vad är återbetalningstiden för bergvärme?
Återbetalningstiden på bergvärme är bara 5-7 år. Då bergvärmepumpen beräknas ha en livslängd på 15-20 år innebär det alltså besparingar i 7 till 15 år efter att den redan betalat av sig. Du kan alltså spara in dina investeringskostnader flera gånger om!
Är bergvärme lönsamt?
I de flesta fall - ja, det är värt det! Självklart beror det på dina förutsättningar och din nuvarande värmekälla. Men jämför du med till exempel med direktverkande el kan du dra ner din värmekostnad med upp till 80 % per år. Och den besparing kan stå i sig många år efter att installationen betalat av sig.
Hur mycket el drar bergvärme?

En bergvärmepump med en SCOP på 5 drar en femtedel av elen som direktverkande el gör för att producera samma mängd värme. Hur mycket el det är exakt är svårt att säga då det beror på din värmeförbrukning och om du värmer upp varmvatten med värmepumpen. Läs mer om hur SCOP fungerar här.

Är bergvärme bra för klimatet?

Ja, förutom att vara bra för din plånbok är det även ett bra val för klimatet! Beroende på vad för nuvarande värmesystem du använder dig av, låter bergvärme dig dra ner på din konsumtion och utsläpp vid uppvärmning. Detta genom att dra nytta av naturens förnybara resurser istället.

Jämfört med direktverkande el kan du dra ner så mycket som 80 % av din elförbrukning för uppvärmning. Och använder du dig av till exempel olja eller gas så drar du ner dina utsläpp drastiskt. Miljöpåverkan hänger då till stor del då på din energimix, men är oavsett lägre än ovanstående alternativ.

Timmy Biedron
Skriven av Timmy Biedron, Skribent

Jag har jobbat med att skriva innehåll för Greenmatch sedan Januari 2018. Som skribent för Greenmatch har jag samlat på mig så mycket information om förnybara energikällor som möjligt. Vi strävar efter att skapa det bästa underlaget där ute för att underlätta våra läsares beslutsfattande.

Medförfattare: Mattias Hallén Mattias Hallén