Spara 80 % på uppvärmning med bergvärme

Vad är bergvärme?

Bergvärme kommer från solenergi lagrad i berggrunden. I Sverige är detta den vanligaste geoenergin vi har. Bergvärme är väldigt fördelaktigt i Sverige, då stora delar av landet vilar på berg med bra värmeledningsförmåga.

Värmen som utvinns ur berget värmer i sin tur upp vatten som antingen förs ut i radiatorer eller golvvärme för att värma upp ditt hus, eller för att värma upp ditt tappvatten. Bergvärme är en säker värmekälla för de flesta hushåll i Sverige, oavsett om du bor i norr eller söder. Med moderna värmepumpar kan du nå väldigt höga besparingar – och du kan dra ner på dina värmekostnader med upp till 80 %!

Om du är ute efter att skaffa bergvärme till ditt hushåll bör du jämföra priser.

✅ Hos oss på GreenMatch kan du beställa upp till 4 offerter från lokala leverantörer

✅ Helt kostnadsfritt och utan förpliktelser

✅ Vi hittar den bästa lösningen för just dig!

✅ Klicka bara på knappen nedan och fyll i formuläret på en minut för att starta processen

Hur fungerar bergvärme?

Grundprincipen i alla värmepumpar är att du tar värmeenergin från ett ställe, och för över det till ett annat. Med bergvärme utvinner du värmeenergi från berggrunden för att sedan föra över den för att värme ditt hus och vatten.

:

1 2 3 4 5 6 7 8

När du värmer upp huset med bergvärme använder du solenergin som lagras i berggrunden. Med hjälp av värmepumpen används värmeenergin från berggrunden för att effektivt värma upp vatten som går ut i radiatorer eller golvvärme för att värma upp huset. Och, beroende på din lösning, kan den även värma upp ditt kranvatten. Processen ser ut som följande:

• Först borras ett hål ned i marken, och skapar en energibrunn som oftast är cirka 100-200 meter djup.
• En kollektorslang läggs i hålet och i denna slang flyter det en vätska, en så kallad brinevätska, som inte fryser. Vätskan pumpas mellan bergvärmepumpen i huset och berggrunden.
• Syftet med brinevätskan är att den hämtar värmen från berggrunden och när vätskan är varm pumpas den till bergvärmepumpen som via en kompressor utvinner värmen som sedan värmer upp ditt hus och varmvattnet.
• En bergvärmepump är inte en specifik pump, utan samma värmepump används oavsett om du använder till exempel sjövärme, jordvärme eller bergvärme.

På en mer teknisk nivå fungerar bergvärmepumpen så här (se bild ovan): 

1. När brinevätskan vandrat från berggrunden till bergvärmepumpen värmer den upp ett köldmedium i värmepumpen. Detta köldmedium har en mycket låg kokpunkt, vilket gör att när brinevätskan värmer upp köldmediet i förångaren blir den till gas. 
2. Köldmediet går sedan från förångaren till kompressorn där trycket på köldmediet ökar ytterligare och därmed blir temperaturen ännu högre. 
3. Eftersom trycket ökats markant i kompressorn har även kokpunkten ökat, så när köldmediet sedan går till kondensorn har köldmediet gått från gas till flytande form. I kondensorn överförs värmen från köldmediet till husets värmesystem. När väl värmen överförs från köldmediet i kondensorn till husets värmesystem och värmer upp husets rum och vatten, minskar tryck och temperatur på köldmediet. 
4. Köldmediet går till sist genom en expansionsventil som minskar trycket ännu mer, som gör att temperaturen sjunker och den åter kan göra samma resa.

Vad är SCOP och COP?

Om du har en värmepump med ett SCOP-värde på 5 betyder det att energin värmepumpen producerar är 5 gånger större än det den förbrukar. Så om en värmepump producerar 25 000 kWh per år till ditt hus behöver du bara betala elen för 5 000 kWh. 

SCOP (Seasonal Coefficient of Performance) är ett värde som mäter bergvärmepumpens verkningsgrad. Till skillnad från COP (Coefficient of Performance) visar SCOP verkningsgraden under ett helt år, där även årstidernas väderväxlingar tas i beaktning. 

Frikyla med bergvärme

Benämningarna på kylning med bergvärme är många; frikyla, komfortkyla eller naturkyla. Det är dock viktigt att veta att om du vill kunna skapa frikyla med din bergvärmepump behövs i de flesta fall en kylmodul.

När det kommer till att kyla huset med bergvärme finns det både passiv och aktiv kyla. Den passiva kylan får du genom att utnyttja den naturliga kylan från energibrunnen, den aktiva kylan får du genom att använda din värmepump. Med hjälp av kompressorn kan du istället för att generera värme, generera kyla. Tänk dock på att den passiva kylan är mer kostnadseffektiv då du inte behöver ha igång bergvärmepumpens kompressor.

Eftersom bergvärmen kräver ett vattenburet distributionssystem kan du också, med hjälp av en fläktkonvektor, kyla huset. Denna fläktkonvektor, eller fläktelement som det också heter, är som ett element med en inbyggd fläkt som sprider kylan ut i ditt hus.

Kyler du med värmepumpen kan det även komma med fördelen att du något värmer upp energibrunnen – vilket kan öka effektiviteten när du väl börjar värma med värmepumpen igen.

För- och nackdelar

Fördelar med bergvärme

• Stora besparingar – även om investeringskostnaden är hög återbetalar sig anläggningen inom cirka 5-8 år eftersom driftskostnaden är så pass låg.  Du kan spara så mycket som 80 % på uppvärmningskostnaderna jämfört med direktverkande el.
• Förnybar energi – Eftersom bergvärme är lagrad solenergi i grundvattnet i berggrunden kan denna energikälla aldrig ta slut.
• Lång livslängd – en bergvärmepump har en livslängd på cirka 20 – 30 år och behöver därför mycket sällan bytas ut, till skillnad från exempelvis en luft-luftvärmepump.
• Underhållsfritt – bergvärmepumpen står och går utan att du behöver göra så mycket. Till skillnad från till exempel värme med ved eller pellets. Det kan vara bra att titta till den då och då och se till att allt står rätt till, och kan kräva service med några års mellanrum för så lång livstid som möjligt.
• Oberoende av vädret – eftersom energin tas från långt ner i marken påverkas inte bergvärme av yttre väderförhållanden på samma sätt som till exempel en luft-luftvärmepump eller en luft-vattenvärmepump.

Nackdelar med bergvärme

• Stor investeringskostnad – Eftersom en bergvärmepump och borrning är dyra kostnader.
• Tillstånd och anmälan av värmepump – Eftersom du måste borra djupt ned i berggrunden, och kollektorslangen innehåller etanol, måste du ansöka om tillstånd innan du börjar. Det tar både tid och kostar pengar.
• Kräver borrning och återställning – För att kunna utnyttja solenergin i grundvattnet nere i berggrunden måste det borras ett cirka 100-200 meter djupt hål på din tomt. Till skillnad från till exempel en luftvattenvärmepump där du slipper detta.
• Ingen värme vid strömavbrott – Eftersom värmepumpen går på el kan det bli kallt om du får strömavbrott under en längre tid. Du kan införskaffa en pelletspanna eller kamin som komplement om du vet att ditt hus drabbas av strömavbrott då och då.
  
  Det kan därför vara en god idé med en kamin eller liknande som kan hålla huset varmt vid eventuellt elavbrott. Till skillnad från olja, ved och pelletspannor har en värmepump ingen möjlighet att värma upp huset vid strömavbrott. Sverige har ett stabilt kraftnät med få strömavbrott som ofta är kortvariga. Men det kan vara en bra idé att ha någon sorts säkerhetsåtgärd.

För vem passar bergvärme?

Bergvärme kostar normalt runt 110 000 – 220 000 kronor, men kan bli dyrare för stora hus. På grund av den något högre installationskostnaden passar det bäst för dig med lite högre värmebehov. Helst ska du redan ha ett vattenburet värmesystem, då du behöver det för bergvärme. Du kan självklart installera det som en del av renoveringen. Men kostnaden blir då högre, och kan sänka lönsamheten jämför med om du redan har vattenburet värmesystem. 

Det passar i hela Sverige, men ses oftare i norra Sverige nu för tiden, då det är det systemet som bäst klarar av riktigt kallt väder. Och tack vare lägre investeringskostnader har till exempel luft-vattenvärmepumpar blivit ett populärt alternativ i södra Sverige. Även om bergvärme kostar mer än andra värmepumpar betalar det oftast ändå av sig relativt snabbt, och kan bli en väldigt lönsam investering.

Är bergvärme inte rätt alternativ för dig? Det finns flera andra gröna alternativ