Senast uppdaterad: 28. november 2018
Förnybar energi Sverige

GreenMatch vill ta fasta på vad energiexperter anser om svenskars energikällor, och vad du bör tänka på vid val av både värme och el under 2019. Dels för att få en billig lösning och dels för att bli mer hållbara. Vi har frågat svenska energiexperterna vad de har att säga om detta, närmare bestämt har vi ställt 3 frågor till 7 experter inom energi- och miljösektorn. De som bidragit och svarat på våra frågor är följande:

Pär Homgren, meteorolog och naturskadespecialist på Länsförsäkringar
Martin Johansson, avdelningen för förnybar energi och klimat på Energimyndigheten
Ann-Sofie Tönnesen, energi- och klimatrådgivare i Göteborg
Jan Thorstensson, energi- och klimatrådgivare i Göteborg och Partille
Filip Johnsson, professor på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap och forskar främst inom energiteknik
Johanna Lakso, energisakkunnig på Naturskyddsföreningen
Linn Liu, energi- och klimatråtdigare i Huddinge Kommun

Experternas svar ligger till grund för de kategorier vi diskuterar i artikeln. 

Nedan ser du den frågeställning artikeln är baserad på.

  • Vilken energikälla (för hushållsel och/eller uppvärmning) bör svenskar satsa på under 2019?
  • Kan svenska hushåll bli 100% förnybara inom den närmsta framtiden?
  • Vilka är de största utmaningarna med att skapa ett förnybart hushåll?

Vilka svar vill du läsa mer om?

Vilken energikälla (för hushållsel och/eller uppvärmning) bör svenskar satsa på under 2019?
Kan svenska hushåll bli 100% förnybara inom den närmsta framtiden?
Vilka är de största utmaningarna med att skapa ett förnybart hushåll?
Framtidens energi ser ljus ut med rätt åtgärder

Vilken energikälla (för hushållsel och/eller uppvärmning) bör svenskar satsa på under 2019?

Experterna är eniga om att det är just förnybar energi vi måste satsa på. Vilken energikälla som är bäst beror dock helt på dina förutsättningar, både när det kommer till el och värme.

Oberoende av energikälla är det dock viktigt att energieffektivisera huset, på så vis räcker den förnybara energin mycket längre, det är alla experter eniga om. Ann-Sofie Tönnesen förklarar det på ett enkelt sätt genom att säga att den billigaste elen är den du inte använder, och den renaste är den som aldrig behöver tillverkas.

2019 års elproduktion

Vi är i början av en solrevolution och solcellers potential är enorm, menar Johanna Lakso. Utbyggnadstakten ökar avsevärt och forskning gör att solcellspaket kan bli allt mer effektiva, med en allt högre verkningsgrad. Att producera el via solceller för egenanvändning är miljövänligt. I vanligt fall kan elen som är producerad från solceller täcka delar av, eller hela hushållselanvändningen, baserat på storleken på dina installerade solceller, menar Linn Liu.

Hushållselanvändning består exempelvis av matlagning, städning, diskning, tvättning samt belysning. Därför behöver hushåll som har solceller installerat ändå ett basuppvärmningssystem (t.ex. fjärrvärme, värmepump, pelletspanna, elpanna eller direktel) för att uppfylla husets totala uppvärmningsbehov.

3 av experterna nämnde också att det är viktigt att kunna lagra elen du producerar också. Hos Länsstyrelsen kan du få ett investeringsstöd på 60 % för att lagra el i batterier. 

Dock är produktionen av batterier inte helt problemfri när det kommer till vår miljö, och om du vill lagra så pass mycket el att du kan försörja ett hus med el under vintern krävs det enorma batterier. 

Ett annat sätt att lagra el är genom vätgas och bränsleceller. Det elöverskott du producerar med hjälp av dina solceller kan du, genom en elektrolysör, omvandla till vätgas. Du kan då lagra vätgas och med hjälp av en bränslecell omvandla vätgasen till elektricitet till huset när du behöver. På så vis kan du använda dig av förnybar el året om.

Under processen i bränslecellen, där vätgasen omvandlas till elektricitet, uppstår även värme som går att använda. Den enda restprodukten som finns kvar efter en sådan process är vatten. 

Bild på en solcellspark i solskenet

Energianvändning i Sverige 2019

När det kommer till hur vi bör använda vår energi till att värma upp våra hushåll finns det tre egentliga värmekällor vi bör satsa på enligt experterna.

Fjärrvärme - energianvändning för hela Sverige

Fjärrvärme är den vanligaste typen av uppvärmning vi har i Sverige. Över hälften av alla hushåll värms med hjälp av fjärrvärme. Det är ett bra sätt att ta hand om spillvärmen från kraftvärmeverk och avfallsförbränning. 

Fjärrvärme är som vanligast i flerfamiljshus där över 90% av husen värms med hjälp av detta. Det passar även till villor och småhus i speciellt tätorter där det finns tillgång till fjärrvärme, även om det inte är lika vanligt som för flerfamiljshus. Fjärrvärme är däremot inte lika utsträckt i glesbygden eller på landsbygden. “[Fjärrvärme] är en bekväm uppvärmningsform som är lättskött, driftsäker och har låg miljöpåverkan vilket innebär en låg livscykelkostnad.” - säger Linn Liu, Energi- och klimatrådgivare, Huddinge Kommun.

Det är också viktigt att notera, säger Johanna Lakso, att eftersom fjärrvärme förbränner sopor och gör energi av det är den inte alltid helt förnybar. Slänger vi plast i soppåsen som förbränns ger det istället upphov till utsläpp av fossil koldioxid.

Värmepump - enkelt, smidigt och effektivt med variation

Värmepump är ett annat miljövänligt uppvärmningsalternativ som också ökar i användning. Olika typer av värmepumpar är olika optimala beroende på var i Sverige du bor. De vanligaste värmepumparna vi har i Sverige är:

Bergvärme är den vanligaste typen av geoenergi som allt fler satsar på. Eftersom Sverige vilar till större delen på urberg passar bergvärme utmärkt. Däremot finns det delar som istället vilar på sedimentära bergarter, vilket inte lämpar sig lika bra för bergvärme. Skåne och Gotland är ett exempel på ställen med sedimentära bergarter. Här kan istället jordvärme eller en luft-vattenvärmepump vara ett bättre alternativ.

Värmepumpar blir allt smartare och allt vanligare och Linn Liu menar att speciellt bergvärme är något att satsa på. Speciellt på grund av den höga verkningsgraden på bergvärmepumpen.

Filip Johnsson menar att för en välisolerad fastighet, speciellt av nyare slag, passar vattenburen el med värmepump utmärkt. På så vis kan fastigheten senare uppgraderas för att bli “smart” med solceller och batterilager.

Pellets - en uppstickare som blir allt vanligare

En annan hållbar lösning är pellets, det är både miljövänligt och billigt, säger Linn Liu. Att elda med pellets är dock inte lika bekvämt som en värmepump eller fjärrvärme, som i princip sköter sig själv. Däremot är investeringskostnaden billigare och bränslekostnaden är mycket stabilare än för värmeanläggningar som använder el.

Vad kan jag göra om jag inte har möjlighet till värmepump, fjärrvärme eller pellets?

Om du har direktverkande el hemma och inte har möjlighet att införskaffa någon av ovanstående alternativ tipsar Johanna Lakso om att du med fördel kan välja att köpa el från hållbara och förnybara källor. En annan tanke är att försöka välja en energikälla som fungerar över tid - experterna förutspår att våra värmekällor kommer att bli allt mer smarta och solceller, batterilager, laddning av elbilar och mobilitetstjänster kommer kunna kopplas samman och göra allt mycket smidigare.

Oavsett vilken typ av värmekälla du vill ha eller har, är det viktigaste du kan göra under 2019 att förbruka mindre energi, speciellt när det kommer till användningen av fossila bränslen.

“Det viktigaste du själv kan göra under 2019 är därför att börja fundera på möjligheten att förbruka mindre energi” Johanna Lakso, Energisakkunnig på Naturskyddsföreningen

Bild på ett svenskt vardagsrum

Kan svenska hushåll bli 100% förnybara i den närmsta framtiden?

Det finns flera olika svar på denna fråga. Svaret beror helt enkelt på vad det är vi menar när vi säger 100% förnybar. 

Hushållsel och uppvärmning

Alla experter är överens om att om vi bara ser till hushållsel och uppvärmning kan vi helt klart bli 100% förnybara. Vi kan stabilisera våra elnät genom att lagra energin från solcellsparker, vindkraftsparker och vattenkraft. När det kommer till våra fordon kan vi även här bli förnybara. Vi kan cykla till jobbet, använda bilar med helt ren el, eller varför inte ta en promenad? 

Genom att använda förnybara värmekällor, solceller och liknande, kan ditt hushåll bli 100% förnybart. Detta förutsatt att vi blir bättre på att lagra energi, och att lagra el i batterier blir billigare.

Konsumtion och resor

Svaret är definitivt nej sett till vår konsumtion och våra resor. Vi kan knappast bli 100% förnybara inom en snar framtid om vi räknar med detta. Vi är otroligt beroende av fossil energi när det kommer till all konsumtion menar såväl Pär Holmgren som Filip Johnsson, och det är svårt att bli förnybar när det mesta vi köper produceras i andra delar av världen och fraktas hit med hjälp av exempelvis båt, lastbil och flyg.

Det vi kan göra för att minska våra utsläpp är att resa mindre, köpa mindre plast och börja fundera på om vi verkligen behöver allt vi köper.

“Mycket av det som vi konsumerar, och många resor vi gör, är beroende av fossil energi, eller bidrar till minskad biologisk mångfald. Utmaningen är att inte konsumera saker man klarar sig utan.” Pär Holmgren, Naturskadespecialist, Länsförsäkringar

Kärnkraften bör ersättas med förnybar energi

Oavsett om vi kan bli förnybara när det kommer till el menar Martin Johansson att det inte är speciellt lätt att bli självförsörjande på det. Det är inte säkert att det är helt resurseffektivt heller.

En annan utmaning för ett förnybart samhälle är kärnkraften, enligt Martin Johansson. Den förväntas finnas kvar ett bra tag till. Om vi antar 60 års livslängd kommer den att läggas ned runt år 2040.

Linn Liu tycker att regeringen bör underlätta mer för invånare att välja miljövänliga alternativ. Vi har ett allt större elbehov än förr, vilket inte underlättar. De bör exempelvis främja för de planerade utbyggnaderna av förnybara energikällor, utöka elcertifikatsystem och öka incitament för effektiv resursanvändning.

Bild på solceller, vindkraftverk och elnät i svenska sommaren

Vilka är de största utmaningarna med att skapa ett förnybart hushåll?

Eftersom människors livsstil är ett så pass komplext problem finns det så många faktorer som påverkar huruvida vi kan bli förnybara eller inte. Nedan finner du 6 olika kategorier som experterna tror är de största utmaningarna vi har när det kommer till att skapa ett förnybart hushåll.

Konsumtion

Pär Holmgren och Filip Johnsson menar att det vi konsumerar, och de resor vi gör är till stor del beroende av fossil energi. För att kunna bli förnybara måste vi först och främst sluta köpa saker vi faktiskt kan vara utan. Vi måste också börja nöja oss med mindre än vad vi har idag.

Att det vi köper måste fraktas över större delar av världen gör att det i princip blir omöjligt för oss inom det närmsta att bli förnybara. Våra konsumtionsvanor är därför en av de största utmaningarna vi står inför.

”[Den största utmaningen] är nog det klassiska 'biffen', 'bostaden' och 'bilen', men där som sagt 'biffen' och 'bilen' är de största utmaningarna tillsammans med vår konsumtion, inklusive resor.” Filip Johnsson, Professor på institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap.

Utsläpp

Utsläppen går hand i hand med vår konsumtion. Vi måste aktivt fokusera på att försvaga växthuseffekten och detta kräver så kallade “negativa utsläpp”, där vi sänker växthusgaserna i atmosfären, säger Pär Holmgren.

Att minska våra utsläpp kräver att vi ändrar våra vanor, speciellt vad gäller att ta bilen överallt. Istället kan du börja med att åka kollektivt, eller ta cykeln eller gå om du inte ska allt för långt från ditt hem.

Energisystemet

"Elsystemet och energisystemet är så pass komplext (och internationellt) att det är svårt att avgöra för ett enskilt hushåll vad som är hållbart eller inte, och vilka storskaliga systemeffekter det har." - Martin Johansson, Avdelningen för förnybar energi och klimat på Energimyndigheten.

Vi måste öka kännedomen och kunskapen om förnybar energi, och som Linn Liu säger, börja prata om livscykelkostnad istället för återbetalningstid vid beräkning av lönsamhet för värmesystem.

Ann-Sofie Tönnesen tycker att en av de största utmaningarna är att kunna klara av den utbyggnad som krävs för den förnybara energin. Om denna utbyggnad i sig inte är miljövänlig, och inte värnar om djur och natur blir det svårt att motivera den.

Bild på svenska rotfrukter

Mat

Ann-Sofie Tönnesen menar också att det är tråkigt att det blivit mer av en klassfråga att kunna äta nyttigt och hållbart. Det är betydligt dyrare att välja ekologiskt, margarin som är betydligt mycket billigare än smör innehåller flertalet kemiska tillsatser som heller inte är bra för miljön, vilket inte många förstår eller tänker på.

För att vi på riktigt ska både kunna och vilja förändra måste det bli ekonomiskt attraktivt. Billigare priser på till exempel ekologiska produkter hade skyndat på övergången till att bli mer miljövänlig.

Vår köttkonsumtion är alldeles för stor och köttindustrin över lag orsaker höga växthusgasutsläpp och är mycket resurskrävande. Filip Johnsson menar också att den klassiska 'biffen' är ett stort problem och bidrar mycket till våra miljöutsläpp.

Plast

Plast har varit mycket aktuellt nu på senare tid. De flesta vet att plast inte är miljövänligt, därför måste vi minska mängden plast vi använder, och det har gjorts åtgärder mot detta nu. Många restauranger, butiker och även länder har slutat använda engångsartiklar av plast. EU-parlamentet har även röstat för ett förslag om att helt förbjuda engångsartiklar av plast och om det går hela vägen blir det ett förbud i EU från och med år 2021.

Johanna Lakso menar att vi behöver minska vår konsumtion av plast. Det finns redan trender som exempelvis att "plastbanta", och då är det framförallt mjukgjord plast som anses riskabel. Tillsatsämnena i denna plast kan ge vissa hälsorisker.

Framtidens energi ser ljus ut med rätt åtgärder

Det vi kan ta med oss av dessa experters utlåtanden är egentligen att det helt klart finns en möjlighet att bli 100% förnybara, speciellt när det kommer till el och energi. Däremot är det betydligt svårare att bli det vad gäller framförallt konsumtion. Mat, kläder och andra prylar ger stora utsläpp - både vid tillverkning och vid frakt.

En av de saker vi bör göra främst är att energieffektivisera våra liv. Vi bör fundera på om vi kan nöja oss med mindre, och faktiskt se över våra vanor för att på riktigt göra en skillnad. Det är helt klart viktigt att varje enskild individ drar sitt strå till stacken.

Experterna ser positivt på framtiden och berättade även att mycket redan har gjorts. Vi är på god väg att bli allt mer hållbara och förnybara, det gäller bara att hitta effektiva sätt. Det är också viktigt att var och en får en större kunskap och en större förmåga att förstå vad som är och vad som inte är hållbart.