Fritidshuset – en ekonomisk fråga?

Spara tusenlappar i fritidshuset med grön energi!

Idag finns det runt 600 000 fritidshus och sommarstugor i Sverige. Dessa är spridda över hela landet men de flesta, över 62 procent, är belägna i mellersta Sverige.

Vad som karaktäriserar en sommarstuga eller ett fritidshus är att man bor där intensivt i kortare perioder för att sedan inte befinna sig där alls under längre perioder. För att undvika fukt, mögel och köldskador är det därför nödvändigt att hålla fritidshusen uppvärmda, även under de perioder då man inte befinner sig där. Och med fel energikälla kan detta bli en kostsam historia. 

”Vanligt är att husägaren till ett fritidshus har en inställd lågtemperatur via el-element på +10 grader när det är tomt och höjer temperaturen till +20 grader med enbart el-element och eventuellt vedeldning när man kommer dit. Ofta tar det ett antal timmar att få upp innetemperaturen. Dessutom är det ganska vanligt att energiförbrukningen ligger på cirka 11 000 kW/år i ett normalt stort fritidshus med el-element, inklusive kyl, frys och elektrisk köksutrustning” säger Hans Nyström, värmepumpsexpert på Ahlsell. 

Så mycket skiljer sig olika orter åt

Vi har sammanställt ett exempel där vi beräknat skillnader i kostnader då man väljer att värma upp sommarhuset med en luftvärmepump istället för direktverkande el. Exemplet är baserat på Energimyndighetens test av luftvärmepumpar.

I södra Sverige kan man spara strax under 3 000 kronor per år, medan man i de norra delarna sparar runt
2 500 kronor. Anledningen till att det skiljer sig åt mellan de olika regionerna är att elpriserna varierar beroende på var i Sverige man bor. Dessutom varierar årsvärmefaktorn med en lägre effekt vid kallare klimat.

Årsvärmesfaktorn är ett mått på hur effektiv värmepumpen är, ju högre värde desto bättre. Årsvärmesfaktorn varierar mellan olika värmepumpar och påverkas av uteklimatet, därför är årsvärmesfaktorn högre i södra Sverige. Pumpen som används här är en IVT Nordic Inverter.

Årsvärmesfaktor: Luleå 3,8 – Borås 4,5 – Malmö 4,9.

Majoriteten av alla fritidshus är centrerade i mellersta Sverige. Eftersom elpriserna varierar runt om i landet så skiljer sig kostnaderna för uppvärmning beroende på var fritidshuset är beläget. Elpriset i Malmöregionen där elen är som dyrast ligger runt 85,28 öre per kWh. I Boråstrakten ligger elpriset runt 83,24 öre och i Luleå är det som lägst med ett pris på cirka 82,99 öre per kWh.

Eftersom värmepumpen kan uppnå en högre årsvärmefaktor (SCOP) i ett mildare klimat är värmepumpens effekt som störst i södra Sverige. Därmed är besparingsmöjligheterna som störst här. Dock kan besparingen uppgå till flera tusen mer per år, vid en högre enrgiförbrukning. Enligt vårt exempel på 2714,84 kr i Malmö, 2589,69 kr i Borås och lägst på 2446,02 kr i Luleå

Luleå

I den nordligaste delen i landet är kostnadsbesparingen lägst och återbetalningstiden som längst. Om man byter uppvärmningssystem i fritidshuset från direktverkande el till värmepump är kostnadsbesparingen runt 2446 kr per år. Priset på den värmepump som testet har utförts på är relativt högt och ligger på 20 900 kr. Det betyder att återbetalningstiden för värmepumpen är 8,5 år.

Borås

I den mellersta delen av Sveriges, där majoriteten fritidshusen är belägna, ligger den årliga besparingen för uppvärmning med värmepump på 2589,69 kr. För en värmepump på 20 900 kr blir återbetalningstiden här 8,1 år. Efter det går affären bara med plus och ni spara tusenlappar varje år. 

Malmö

Tack vare det milda klimatet i södra Sverige är värmepumpens årsvärmesfaktor som högst här. Detta resulterar i den högsta besparingen på 2714,84 kr per år, med en återbetalningstid på 7,7 år.

Så mycket sparar du med grön energi!

Enligt energimyndigheten är den genomsnittliga energiförbrukningen för ett fritidshus i Sverige är 6000 kWh per år men enligt Hans Nyström, värmepumpsexpert, är det inte ovanligt att förbrukningen är så hög som 11 000 kWh per år med direktverkande el.

”Efter installation av en värmepump mår hela innemiljön bättre. Eventuell källarlukt minskar radikalt från möbler, inredning m.m. Kyl och frys fungerar bättre efter installation av luftvärmepumpen på grund av att man kan kosta på sig en högre lägsta innetemperatur när huset står tomt. Energiförbrukningen har i många fritidshus sänkts med 5 000- 6 000 kWh/år efter installation” säger Nyström. 

Idag använder enbart 112 000 fritidsbostäder miljövänliga värmepumpar för uppvärmning, vilket motsvarar strax under 20 %. En av anledningarna till detta kan vara att många fritidsbostäder saknar ett vattenburet distributionssystem och att elradiatorer därför oftast andvänds.