Västkusten den nya Värstkusten – toppar listan på avfall längs Sveriges kuster

Avfall längs kusterna – ett stort problem även i Sverige

Plastavfall längs Sveriges kuster har blivit ett allt mer utbrett och akut problem. Det handlar inte bara om ett fåtal stränder, utan långa kuststräckor. Sträckor i alla väderstreck från norr till söder – öst till väst. Värst är läget på västkusten.

En mätning från Håll Sverige Rent (HSR) visar att 97% av svenskarna tycker att nedskräpning och plastavfall längs Sveriges kuster och hav är ett stort problem. En majoritet av de tillfrågade svenskarna uttryckte även att nedskräpning av plast och annat avfall har ökat i vårt samhälle.

Trots människors medvetenhet hamnar ofattbart stora mängder avfall i Sveriges och världens hav.

Enligt SMHI bidrar privatpersoner till en allt större del av nedskräpning i sjöar och hav, till skillnad mot tidigare år när industrierna ofta pekades ut som huvudansvariga.

Värst är läget på Bohusläns kust – som drabbas oerhört av Nordsjöns strömmar in mot Skagerrak. Enligt HSR flyter 5 badkar med skräp i land varje timma runt Bohuskusten, och majoriteten av allt avfall som flyter i land består av plast.

Nedskräpning i havet – det akuta dagsläget

I infografiken nedan har vi på Greenmatch samlat data från Sveriges Miljömål, som presenterat mängden skräp längs Sveriges kuster. Bohuskusten (Skagerrak), Kattegatt, Norra- och Södra Östersjön har studerats och vår infografik har samlat datan och presenterat den på ett enkelt och lättöverskådligt sätt.

Situationen längs med Bohuskusten har förvärrats, 2012 var det 746 skräpenheter/100 meter. År 2017 hade siffran stigit till 14 040 skräp/100 meter.

Ytterligare siffror från Sveriges Miljömål visar att i kustområdena Kattegatt och Östersjön har antalet skräpenheter/100 meter minskat mellan åren 2012 till 2017 på stränder som ligger nära bebodda områden. Dock följer inte de icke-exploaterade stränderna i Kattegatt och Östersjön samma trend. Här ökar istället antalet skräp per 100 meter.

När värderna i infografiken skrivs ut i procent blir svaret allt tydligare och alarmerande. Av allt avfall som samlades in år 2017 längs de uppräknade kusterna, kom 98,4% från Bohuskusten. Som infografiken också visar är majoriteten av allt skräp plast, närmare bestämt 70%.

De vanligaste skräpföremålen är bland annat plastpåsar samt olika typer av godis- och snabbmatsförpackningar. Det har även uppskattats att cirka 4,8 till 12,7 miljoner ton avfall bestående av plast hamnar i världens hav varje år. Detta innebär att cirka 5 procent av all plast som produceras och konsumeras varje år, hamnar i havet.

Hur hamnar plasten i våra hav?

Enligt HSR tycker 7 av 10 svenskar i en undersökning att nedskräpning av stadsmiljöer som gator och parker är ett problem som inte ser ut att förbättras. Samtidigt som 8 av 10 svarar att nedskräpning i havet är ett mycket stort problem.

Som nämnts så påvisade undersökningar redovisade av SMHI att privatpersoner bär ett stort ansvar för nedskräpningen i naturen. Statistik redovisad av HSR visar dock på en stor medvetenhet, och viss oro hos svenskarna när det kommer till nedskräpningen av hav och stränder. Trots detta så ökar ändå nedskräpningen i Sveriges natur och städer.

Den stora frågan är då, hur hamnar all plast och annat avfall i Sveriges hav?

De tre största anledningarna till att privatpersoner skräpar ner beror alltså på inneboende lättja. Personer vill oftast göra rätt för sig och slänga skräpet där det hör hemma, men går det inte tenderar de att finna ursäkter till att slänga skräpet på annan plats.

Detta resultat stödjer en av HSR:s tidigare rapporter från 2016: Strömmar av plast. De förklarar att redan då kom cirka 80% av allt skräp som hamnar i havet från städer och tätbebyggda områden. Skräp som människor medger att de medvetet och omedvetet slänger eller tappar längs trottoarer, gator och parker.

Alltså, med hjälp av väder i form av regn, vind och smältande snö kommer 80% av allt vårt skräp finna vägar till floder som sedan leder ut till havet. Ytterligare mänskliga faktorer är även snödumpning i floder, samt felaktig avfallshantering och dåliga reningsverk.

Skräpet vi efterlämnar kan beskrivas som restprodukten av vår moderna livsstil och konsumerande. Detta innebär alltså att 80% av samhällets totala restavfall kommer hamna i havet, på grund av hur vi människor väljer att konsumera produkter och hantera – eller inte hantera restprodukten.

Konsekvenserna av plastavfall i haven

Visste du att det inte är biologiskt möjligt för naturen att bryta ner plast? Istället sönderdelas plasten till mindre och mindre mikroplastpartiklar. Även om plasten inte längre är synlig för det mänskliga ögat, kommer den alltid att finnas där, just för att naturen inte kan bryta ner plasten.

När havet väl börjar sönderdela plasten tar det olika lång tid beroende på vilken typ av plast det är. Infografiken nedan visar hur lång tid det tar för olika typer av plaster att sönderdelas till mikroplast.

Detta innebär att när plasten hamnar i havet kommer den att stanna där väldigt länge, om inte någon aktivt plockar upp det.

Istället blir plasten en del av ett kretslopp som så småningom kommer leda tillbaka till oss människor. När vi människor inte plockar upp plasten kommer många av havets fiskar och andra djur att göra det.

När plast sönderdelas omvandlas det till mikroplastpartiklar som är så små att fiskar får i sig det. Mikroplast är ohälsosamt för människor, djur och natur. När fiskarter vi äter får i sig mikroplaster, får vi också i oss det.

Det är dock inte bara vår fysiska hälsa som kommer påverkas, utan även vår fritid, samt att den svenska turismen blir lidande.

När våra hav och stränder blir allt mer täckta med skräp skapar detta ogästvänliga naturomgivningar. Att gå på promenader, bada, surfa, paddla, och dylika aktiviteter är inte så lockande när Sveriges hav och stränder består av mer avfall än sand.

Som du kan se möter Sverige idag stora utmaningar när det kommer till framtiden för våra svenska kuster. Särskilt akut är situationen på västkusten som innehar den största andelen avfall. När plasten väl hamnar i havet blir den en del av ett långvarigt kretslopp som så småningom leder tillbaka det oss människor.