Var i Sverige producerar vi mest och minst hushållsavfall?

Idag konsumerar vi människor mera än någonsin förr. Trots att vi i Sverige är relativt duktiga på avfallshantering och återvinning så hör Sverige till en handfull länder som har störst ekologiskt fotavtryck per capita räknat enligt konsumtion. Skulle alla länder i världen ta efter vår konsumtion skulle vi behöva 4,2 jordklot att leva på enligt WWF:s rapport från 2016. Detta är en ökning från år 2014 då vi konsumerade för 3,7 planeter.

Förutom att överkonsumtionen utnyttjar mera resurser än planeten har att erbjuda ger det också upphov till en hel del avfall. I Sverige behandlades 4,6 miljoner ton hushållsavfall under 2016 enligt Avfall Sverige, detta resulterar i att varje svensk producerade i medeltal 467 kg hushållsavfall per person. Men faktum är att vi producerar olika mängder avfall, vissa av oss konsumerar mera och vissa mindre.

Vi på Greenmatch tyckte därför det skulle vara intressant att ta oss an frågan: Var i Sverige producerar vi mest, respektive minst hushållsavfall? För att besvara frågan har vi fokuserat på de 25 kommuner som samlat in mest och de 25 kommuner som samlat in minst hushållsavfall. I artikeln hittar du bland annat:

Studien bygger på insamlad mängd hushållsavfall i Avfall Sveriges rapport Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2016 som publicerats i augusti 2017. Bemärk att endast kommuner med tillräcklig data har inkluderats. För att läsa mer om hur studien har sammanställts kan du klicka här.

På den interaktiva kartan nedan kan du se de 50 kommuner vi identifierat, och om din kommun är bland dem. Genom att klicka på ikonerna kan du se vilken rankning aktuell kommun har i vår lista och hur mycket hushållsavfall som producerats per capita.

På kartan kan vi se att de kommuner som producerat mest avfall per person är koncentrerade till Svealand och Götaland, medan de som producerat minst har en relativt jämn spridning över hela riket.

Bemärk att några kommuner har en lika stor mängd producerat avfall vilket resulterar i att vissa positioner i rankningen delas mellan kommuner.

Det är ganska starka kontraster mellan de kommuner som producerar mest och de som producerar minst. Den kommun som producerade mest hushållsavfall i Sverige är Strömstad, med 900 kg per person. Kinda däremot, som producerar minst, producerar 293 kg per person. Strömstad producerade således 3 gånger mera än Kinda under 2016.

Bemärk att några av kommunerna rapporterar insamlad mängd avfall tillsammans och har därför betraktats som en kommun. Du kan läsa mer om detta här.

Bland de 25 mest producerande kommunerna samlades det in 681,44 kg hushållsavfall i medeltal. Kommunerna skiljer i regel med högst ett tiotal kilogram från varandra, förutom om vi ser på den klara ledaren, Strömstads kommun. Kommunen samlade in 153 kg mera än Sölvesborgs kommun som kom på plats nummer 2. Detta är cirka 52 % av Kindas (kommunen som producerade minst) totala avfallsproduktion under hela året.

Bland de 25 minst producerande var det också en stor skillnad mellan första och andra plats i proportion till de övriga 23 kommunerna på listan. Kinda producerade 41 kilogram mera än Färgelandas kommun och var således klar etta på listan för de kommuner som producerade minst. Dessa hade ett medeltal på 375,36 kg per person, 306,08 kg mindre än de mest producerande kommunernas medeltal.

För att se om det finns stora skillnader i typ av hushållsavfall mellan de två grupperna kan vi se på genomsnittlig insamling per kategori. Hushållsavfall delas vanligen in i följande kategorier:

I diagrammet nedan kan vi se hur dessa kategorier avviker från varandra mellan de kommuner som producerade minst hushållsavfall och de kommuner som producerade mest hushållsavfall genom att se på kommunernas genomsnittligt insamlade avfall per kategori.

Det är tydligt att bland de minst producerande är mat- och restavfall den största kategorin, medan bland de mest producerande är grovavfall den största avfallskategorin. Grovavfall är den kategori som bidrar till att de 25 mest producerande faktiskt är de mest producerande kommunerna i Sverige, enligt rapporten. Detta eftersom de andra kategorierna är i relativt naturlig proportion med varandra för de två grupperna.

Varför just grovavfall är den största kategorin kan diskuteras. Den största troliga orsaken är förmodligen att det finns skillnader i hur avfall rapporteras mellan kommunerna, d.v.s. vad som rapporteras till vilken kategori.

Många kommuner har svårt att särskilja grovavfall från hushåll och verksamheter. Därför ingår i vissa fall grovavfall från verksamheter i mängderna som redovisas i kolumnen. - Avfall Sverige 2017 (s. 34).

Men även med skillnader i rapportering är denna data ändå i linje med data över insamlat avfall i hela riket. Mat- och restavfall står nämligen för störst andel avfall med 2 240 690 ton insamlat under 2016, medan grovavfall är den näst största kategorin med 1 725 670 ton, enligt Avfall Sveriges statistik.

Nedan kan du se data för varje kommun som är med på listan, och insamlat hushållsavfall i kg per person enligt ovannämnda kategorier. Kommunerna är indelade i samma gruppering som tidigare.

Källa: Avfall Sverige (2017): Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2016.

Som sagt så är de 25 kommuner som producerar mest hushållsavfall belägna i Svealand och Götaland. Detta indikerar att länen belägna i dessa landskap troligen har störst produktion av hushållsavfall. Diagrammet nedan visar totalt insamlat avfall i kg per capita för varje län i Sverige, Gotland är inkluderat i Kalmar län.

Källa: Avfall Sverige (2017): Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2016.

Vi kan se att Götaland och Svealand dominerar de högsta positionerna på länsnivå. Kronobergs län toppar listan med 632 kg per person medan det första norrländska länet är Västerbotten på plats nummer 8 med 494 kg insamlat avfall, 138 kg mindre än Kronoberg.

I princip kan vi inte dra några direkta slutsatser från denna studie eftersom studiens mål är att informera om hushållsavfallets läge i Sverige, baserat på Avfall Sveriges rapport. Men vi kan konstatera att om vi minskar på vår konsumtion, minskar vi även mängden avfall.

Genom avfallshantering och återvinning bekämpar vi problemen som vår konsumtion åstadkommer. Detta är naturligtvis en positiv sak för Sverige och miljön, men genom att fokusera på att konsumera mindre och att återanvända minskar vi även behovet för avfallshantering och således de resurser som krävs.

2016 minskade Sveriges behandlande avfallsmängd med 0.8 % från året innan och vår totala mängd behandlat hushållsavfall per capita är 10 kg mindre än EU-ländernas genomsnitt. Trots detta är det evident att konsumtionen i Sverige är på en oerhört hög nivå på en internationell skala.